Negerchock!

Här kommer fortsättningen på gårdagens vansinne.

Dagens film, eller kanske gårdagens. Lessen för dröjsmålet.

Återigen, stoppa som där sjuka svinen. Innan det går för långt!

Vi lever i ett samhälle där vi tar hand om våra sjuka. Det är något bra. Men vi måste också passa oss, vii får inte bli dom sjukas husdjur. Någon sorts jävla leksak, som dom gör vad dom vill med.

Det spelades in två filmer på alla hjärtans dag. Det här är den andra (och den näst bästa). Den tar upp släktskapet mellan kärlek, vänskap och elakhet.

Dagens film... är inte så bra... men en film... så här blir det när folk vill ha bloggen kvar... se och gråt... lite kul kanske...

Först lite travia om dagens film. Att paret i filmen är ett bögpar tillför inte sketchen något. Det beror på att vi inte hade någon kvinna att använda oss av när vi spalde in. Så går det till när man inte får filmstöd, fördelen är att ni aldrig riskerar se Tjocktjuven eller Tre Solar på Negerchock! Filmen då: den handlar om en löneförhöjning och hur den plockar fram det sämsta hos oss. Någon egentlig poäng med eller i filmen går inte att finna. återigen, ledsen för den sena publiceringen. Skärpning lovas.

Dagens film handlar om var gränsen för otro går, dessutom var gränsen för fria fantasier och rent vansinne går, liksom hur hårt gränsen för vänskap kan töjas (fan, detta låter som en sång av Raymond och Maria).

Ledsen för den sena uppdateringen av bloggen. Jag är kass. Intressant med dagens film är att man märker vilken färskvara humor är. Sketchen är bara ett par dagar gammal, men känns redan saggig. Men till skillnad från mejeriprodukter, kommer den vara kul om ett knappt år och kännas fräsch igen. Ball, va?!

Vi är tillbaks!

Efter ett kort men pinsamt uppehåll är vi nu tillbaks med en sprillans ny sketch.

I dagens film presenteras en invention som kan liknas vid ett fight club i miniatyr. Negerchock! ger er (tada!) Skrikskåpet!

Dagens film...

I dagens film tvingas en man till eftertanke - vad innebär det om man känner att världens enklaste jobb är för svårt? Går det överhuvudtaget att leva med den självbilden?

Många företag har lätt för att ta till klyschor när dom beskriver sina mål och idéer. Gärna nån skit på latin, eller ledord som alla ställer upp på. Lyhördhet. Så förbannat redigt. Om det finns någon betydelse i uttrycket att spåna fritt, så är det i alla fall inte att man ska spåna fritt.

Brist på fantasi? Javisst, men det är inte därför mannen som sitter i telefonkö nu kommer tillbaks. Det gör han för att problemet är större än många vill föreställa sig. Två andra problem behandlas också kärleksfullt i filmen - Riksschimpansen Ola och Godhets ambassadören Alice Bah.

Det slog mig just att ordet "telefonkön" låter som en penis för telefoner. Men strunt i det. Vi syftar givetvis på den förnedrande väntan man utsätts för så fort man ringer någon som inte tillhör den närmsta vänkretsen. "Vill du tala med vår digitala rösttjänst, eller vill du bli kopplad till Saddam Husseins jordkula?" Nej tack, jag vill helst av allt få tillbaks den senaste halvtimmen av mitt liv.